Vald er den tydelegaste trenden i svensk barne- og ungdomslitteratur i 2015. Det kjem fram i Bokprovningen, som er ein forskingsrapport frå Svenska barnbokinstitutet. Kvart år gjev dei ut ein rapport om tal og tendensar i barne- og ungdomslitteraturen.
«När det gäller innehållet i böckerna är 2015 på flera sätt ett dystert år. Den tydligaste trenden är våldet, som är påfallande närvarande i ungdomsböckerna men även i viss mån i böcker för yngre barn. Elakheter och ondska är andra besläktade teman. Dystopin, som hänger samman med både våld och ondska och ofta utspelas i auktoritära och förtryckande samhällen, är fortsatt en stark genre. Död, mord och självmord är också starkt närvarande och särskilt vanliga teman i ungdomsböckerna. Vi kan också notera ett ökat intresse för sociala skillnader och klyftor i samhället. Med läget i omvärlden finns också ett ökat behov av att behandla krig och flykt i barn- och ungdomsböckerna.
Andra teman som årets Bokprovning fördjupar sig i är bland annat spänningen mellan skildringar av det stora och det lilla i barnets värld, skiftningar i normer kring hur sexualiteter skildras samt vatten, tvillingar och frånvarande föräldrar. Förutom detta går vi igenom utgivningen kategori för kategori. I statistikdelen finns materialet presenterat i siffror. «
Vald
«Våld, och framför allt grovt sådant, ser vi ovanligt mycket av i 2015 års böcker. Det gäller framför allt ungdomsböckerna, men förekommer även i kapitel- och mellanåldersböcker. Dock är det ovanligt i böcker för de allra yngsta och fyller då oftast en annan funktion än i ungdomsböckerna.»
Rapporten viser til fleire døme på bøker med temaet, og dei tar for seg også omsette bøker, dei fleste frå engelsk.
» Våldet är dock som mest närvarande i ungdomsböckerna, där återkommande teman är vad våldet gör med oss och när och om våld är befogat. Det finns i såväl realistiska skildringar som i fantastiken. (…)
Märkbart är också hur berättartekniken förändrats i ungdomslitteraturen. Våldsskildringarna har blivit mer detaljerade och samtidigt som det finns flera exempel på skräcklitteratur – som Niklas Krogs Nattbuss 198, där en varulv dyker upp utanför Stockholm, eller Rick Yanceys Monstrumologen, där ett viktorianskt London hotas av monster – har skräck och skräckellitteraturens detaljerade sätt att beskriva våld också hittat in i ungdomslitteraturens andra genrer. I Freys Endgame: spelet, där världen hotas av ett intrikat spel iscensatt av rymdvarelser, är slagsmålsscenerna legio och minutiöst beskrivna. I fantasyromaner som Sally Greens Half Bad: det mörka ödet finns det flera exempel på utdragna scener där huvudpersonen torteras. En scen i Marta Söderbergs Athena där kattungar dödas kan nämnas som exempel på hur också djur plågas i årets ungdomsboksskörd. Djurplågeri förekommer även i verk för yngre barn, till exempel i Frida Nilssons Ishavspirater. (…)
Det finns naturligtvis en rad olika förklaringar till utvecklingen mot allt grövre våldsskildringar i ungdomsböckerna. En kan vara att gränsen mellan ungdoms- och vuxenlitteraturen blivit allt mer flytande. En annan kan vara en påverkan från dagens populärkultur där explicita våldsscener blivit allt vanligare. Men det kan också handla om att vår omvärld blir mer våldsam, att våldet nu kommer närmare inpå oss och att det skapar en oro, som då behöver bearbetas i litteraturen.»
Elakhet
Ein tendens er også ondskap, grusomheit i bøkene.
«Elakhet är inget nytt tema i barn- och ungdomslitteraturen; det förekommer till exempel flitigt i verk som handlar om mobbning. Men under 2015 har det kommit ovanligt många böcker som tematiserar elakhet på en rad olika sätt som vi inte är så vana vid att se. Vanligen är det så att läsaren förväntas ta avstånd från den som är elak, men 2015 har det kommit en rad böcker där det blir svårt, eftersom det antingen är huvudpersonen som är elak, eller de som borde vara snälla som ger tillbaka på ett ur moralisk synvinkel tvivelaktigt sätt. Det finns flera exempel på huvudpersoner som blir mobbade, men som sedan själva använder liknande strategier för att lösa problem. Läsaren hamnar här i en position där man måste bortse från de moraliska betänkligheter som finns för att kunna fortsätta sympatisera med gestalterna, som sist och slutligen oftast är beskrivna som älskvärda. Kapitelboken Jesus och jag av Petter Lidbeck är ett exempel på detta. Huvudpersonen Farrah blir mobbad av andra flickor i klassen och det sista som sker i boken är att Farrah ger dem stryk med en gigantisk gummisnodd som hon har satt samman av en massa gummiband. Hon uttrycker ingen ånger utan händelsen blir en form av markering att Farrah inte längre tänker acceptera att bli behandlad illa. Det är en ovanlig upplösning eftersom våld vanligen inte premieras i litteratur för denna ålderskategori. «
Og dystopiane er framleis med:
«Dystopier fortsätter att vara en stark trend bland ungdomsböckerna. Ett trettiotal titlar har fått ämnesordet ”Dystopier”, vilket är ungefär lika mycket som föregående år. Andelen svenska dystopier ökar däremot. Bland de översatta titlarna kommer nästan alla från USA. Majoriteten av dystopierna utkommer i bokserier, oftast trilogier. Dystopierna har ofta övernaturliga inslag och det finns även fantasyböcker som utspelas i en dystopisk och auktoritär värld. I årets dystopier förekommer det mutanter, vampyrer, änglar och gestalter som har övernaturliga förmågor, som att kunna resa i tiden och läsa och påverka människors tankar och minnen. (…)
Tendensen att de svenska dystopierna är något mer reflekterande än de översatta håller fortfarande i sig, även om också de svenska börjar dra mer åt spännande äventyr, action och våld. De svenska dystopierna tar oftare upp nutida fenomen och ställer dessa på sin spets.»
Sosiale skilnader
«Den vita medelklassen har länge utgjort en majoritet i barn- och ungdomslitteraturen, både som upphovs- och huvudpersoner. Men de senaste åren har vi börjat se alltfler böcker som på något sätt förhåller sig till sociala skillnader. Detta är extra märkbart i 2015 års utgivning. Vi möter barn vars kylskåp gapar tomma, EU-migranter som försöker klara vardagen och flyktingbarn vars minnen och längtan stjäl deras koncentration från skolarbetet. Vi läser också om rika barn som sparkats ut från privatskolor men kan göra i princip vad de vill i skydd av föräldrarnas advokater. Det vanligaste motivet är välmående barn som träffar på utsatta vuxna och barn. (…)
2015 bjuder således på stor social medvetenhet, inte sällan illustrerad med starka kontraster. Men de största penseldragen målas emellertid i fantastiken och dystopierna. I Sista riket av Brandon Sanderson kontrasteras till exempel tjusig adel som håller baler om kvällarna mot de kastlösa som arbetar på fälten. I Marta Söderbergs Athena har ekonomin kollapsat och fattigdomen brett ut sig. Samhället är uppdelat i olika zoner och klasser. De som står lägst ned på samhällsstegen är de nummerlösa som måste registrera sig tre gånger om dagen i brottsförebyggande syfte. De tvingas även ha armbindel och en cirkel tatuerad på skuldran.»
Når det gjeld bøker om krig og flukt:
«Det märks i utgivningen att mer än 60 miljoner människor i världen just nu befinner sig på flykt, huvudsakligen från krig och konflikter. Det har kommit flera böcker som på olika sätt försöker begreppsliggöra flykten och vad det innebär att lämna sitt land och sitt hem och resa till en okänd plats där man inte känner någon och inte talar språket. Särskilt framträdande är temat i bilderböckerna.»
Vekst i utgjevingar
Året 2015 vart det gjeve ut i alt 2 089 barne- och ungdomsbøker i Sverige, det er ein auke på heile 229 titlar (12 procent) samanlikna med 2014. Talet auka for sjette året på rad, og blir nå rekna som rekordstor. Både talet på svenske og omsette bøker aukar, men mest av omsette. Bildebøker er den klart største kategorien.
«Den stora ökningen i antalet utgivna titlar mellan 2014 och 2015 kan också vara kopplad till den ökade försäljning av barn- och ungdomsböcker som Svenska Förläggareföreningen har sett de senaste två åren. Både den ökade utgivningen och försäljningen kan i sin tur vara ett svar på PISA-undersökningar och andra larmrapporter om barns minskade läsning.»
Heile rapporten kan du finne på svenska barnbokinstitutet: Bokprovning